Får man säga fan? Nej, det får man inte. Men jag kan inte komma på något annat ord som passar. Började redan imorse. Slängde i mig medicinerna som ska få min kropp att inte vilja blöda och vara inflammerad. Kände ett sting av den gamla, hederliga illamående-känslan. Lite yr till och med. Tänkte att det var för att jag var trött.
Promenerade till ateljén och satte igång med dagens förberedelser. Idag är det den stora "utlämningsdagen". Härligt många människor som ska komma förbi och hämta fina saker.
Då ringer mobilen. Dolt nummer. Nästan bara sjukhuset som har det. Och min kompis T. Men han jobbar på radio och det är ju också lite hemligt. Bad en stilla bön att det skulle vara T som ville säga något kul. Svarade och möttes av en sköterska. Fan! Mina blodvärden har gått ner. Jag måste gå och lämna prover som vanligt på tisdag. Den där månaden av frihet blev bara en vecka. Ja, ja. Vad är väl en bal på slottet? Men då kanske jag inte ska ignorera dagens yrsel.
No comments:
Post a Comment