Hörde att det börjar bli dags för det årliga utvecklingssamtalet på min gamla arbetsplats. Sånt har man ju inte nu längre när man arbetar ensam. Fast man borde nog ha det med sig själv egentligen. Eller, nja, inte prata med sig själv kanske. Men sätta sig en stund och se lite bakåt och blicka lite framåt.
Att bli intervjuad kan ha den effekten. Man får en klurig fråga och blir tvungen att fundera lite över hur man tänkt med sin verksamhet. Om allt går som det ska så kommer det att vara en liten notis och några bilder om mig och min ateljé i nr 2 av ALLT I HEMMET som kommer ut den 5:e januari 2010. En av frågorna jag fick svara på löd: "Vad är unikt med dina produkter?"
Jag svarar alltid för långt och mycket. Dom kommer säkert att klippa i texten. Om den ens kommer med. Men så här löd mitt ursprungliga svar:
"Eftersom jag har varit "en anställd" i 15 års tid känns det extra viktigt att allt jag skapar på egen hand verkligen är mitt, att det kommer från hjärtat. När man är anställd är det ju alltid någon annan som bestämmer vad man ska göra. Nu skapar jag bara sånt jag själv älskar! Varje liten pryl jag gör är sådant jag själv vill omge mig med och ha i mitt hem. Jag tackar alltid nej till projekt där jag inte kan stå för produkterna. Jag har skapat en kundkrets som har samma smak som jag. Då älskar de både mina betongtårtor, texterna på mina tavlor eller ett litet halsband med en uggla på. Även om det är vitt skilda saker så är det saker som jag gillar och känner ansvar för."
Tuesday, November 10, 2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
rappt och uttömmande svarat, bra!
Post a Comment