Nej tack

Det är bra när det händer saker som skakar om vardagen lite. Nu för tiden är jag inte så ofta nervös inför möten och uppdrag. Man kan faktiskt sakna den där känslan av bubblande skräck i magen. Kände den känslan oftare när jag var anställd. Då var det ju mer resande, fler möten och situationer som man själv inte riktigt rådde över.

Därför var det uppfriskande att träffa den engelska journalisten. Jag ägnade flera dagar åt att bygga upp en nervositet. Tänkte mer än nödvändigt på både det ena och det andra. Jag menar, hur svårt kan det vara egentligen? Han frågar. Jag svarar.

Så här efteråt inser jag att det var otroligt inspirerande alltihop. Nervositeten, att behöva förbereda sig, att prata om sin verksamhet. Jag var ju faktiskt tvungen att sätta ord på hela min affärsverksamhet. Hur tänkte jag egentligen när jag startade det här?

Vet inte om jag sagt det innan men senare på kvällen blev jag medbjuden av journalisten på en öl. Han och fotografen satt på en restaurang och intervjuade Joakim som äger Nudie Jeans och Mattias som är chefredaktör och ansvarig utgivare på tidningen Filter. Som moraliskt stöd tog jag med mig min kompis Thorbjörn. Förutom att vara en ljuvlig vän är han verbal, intelligent och en sån där människa som behåller lugnet och stilen oavsett situation. Sån är inte jag. Jag fladdrar lätt iväg. Tror jag.

Hur som helst så blev det en väldigt trevlig kväll. Bra samtal. Intressanta historier. Väldigt inspirerande. Inser att jag går och tänker på det nu med ett leende på läpparna. Den sak som jag inte kan sluta tänka på är att vi alla var överens om en sak när vi pratade om eget företagande.

Möjligheten att tacka nej. "Nej, tack!" Det är inte möjligheten att tjäna mycket pengar, inte att bestämma över andra, det handlar om att inte tvingas göra saker man inte står för. Man kan faktiskt säga nej. Det är frihet!