Igår promenerade jag med en av mina bästa vänner i Botaniska Trädgården här i Göteborg. Vi gör det ibland. Dels ligger det nära min ateljé och sen är det dessutom galet vackert där. Provocerande grönt skulle man kunna säga. Så där så man nästan inte kan förstå att naturen själv kan skapa så skarpa färger och lummiga saker. Jag älskar att titta på de färgglada Dahliorna på gången upp mot gräsmattorna. Man vill ta på dom. Får man ju inte. Men man skulle vilja känna hur det känns att krama en sån där stor blomma med handen.
Plötsligt får vi syn på det ena av de två "näsduksträd" som finns i trädgården. Det blommar nu! Vi blev båda väldigt överraskande. "Har det redan gått ett helt år?!" Förra året gick vi nämligen en promenad med det stora, blommande näsduksträdet som står i den japanska trädgården som mål. Då var livet annorlunda. På både bra och dåliga sätt. Det är bättre nu. Var nog därför vi blev förvånade att det redan har hunnit gå ett helt år. Trädet blommar bara en dryg vecka, så det måste ha varit nu fast för 12 månader sedan vi gick där och pratade och tittade. Det är betryggande på något sätt, att livet kan se helt annorlunda ut ett år senare. Allt ordnar sig. Allt blir inte som man tror att det ska bli. Men allt blir alltid bra på något sätt. Gå och kolla på trädet nu. Skynda. Snart har det blommat över.
No comments:
Post a Comment