Programtidningen

Den är här nu! Jag hittade helt oväntat en hög med programtidningar för Kulturkalaset i en Metrohållare vid Järntorget igår. Ser fint ut. Framsidan, programpunkterna, å så den där intervjun med mig då.

 Väldigt lycklig över att det klart och tydligt framgår hur man ska bära sig åt om man vill lägga ett bud på de fyra original som jag donerat till Stadmissionen. Auktionen startar den 9:e augusti. Då går ni in på www.tradera.se och söker "kultur kalaset" under kategorin "konst". Tjooohooo! Låt pengarna rulla in till Stadsmissionen!

Affisch på affisch

Nu har både Ylva och Carina sett det! Att någon har satt "min" Kulturkalasaffisch bredvid "min" Kafémarmeladaffisch. Fast för Marmelad har jag ju faktiskt bara gjort muggen. Trycket på muggen. Fint är det i alla fall! Roligt med ketchupeffekten. Plötsligt syns allt det man i lönndom har arbetat med hela våren.

Varje gång

Varje gång jag går ut hittar jag nya! Dom har verkligen fått till trycket. Man ser strukturen i bokstäverna på ett helt ljuvligt sätt. Gå riktigt nära och kolla. På en såg jag till och med lite skräp som fastnat i färgen.

Turistbyrån

Hjälp vad mycket folk! Jag har aldrig tänkt på att alla turister verkligen går till Turistbyrån och frågar tusen saker. Men det gör dom. Det lärde jag mig idag. Under tiden försökte jag hänga upp några utvalda, inramade original i skyltfönstret.

Det var lite klurigt att få dem att dingla rakt. Jag gillar ju raka linjer. Ja, ja! Tror det blev rätt ok till slut. Personalen hade på sig fina tröjor med "mitt" tryck. De är inte till salu. Endast anställda får bära dem. Specialtröjor it is! Lite trång i halsen dock. Ha ha! Det sa den trevliga tjejen på bilden när jag råkade säga att det var jag som gjort tröjan.

 Jag menade så klart att jag gjort trycket, inte sytt den. Jag vet, den där modellen ÄR trång i halsen. Jag hade klippt bort mudden, men det är ju jag det...

Nästan lite rörd

Jag gick en sväng på stan för att speja lite efter mina Kulturkalasaffischer. Tänkte att jag kanske skulle se en buss eller spårvagn med en på också, om jag hade tur. Kom inte längre än till Aschebergsgatan (3 minuter hemifrån) för än den först dök upp. Jag som trodde att jag skulle få storhetsvansinne. Blev därför lite förvånad när tårar välde upp. Pinsamt men sant. Jag blev rörd. För där hängde den. Gigantisk och fin. Först såg jag inte vad det stod. Har gjort så många att jag inte minns alla. Men sen såg jag - Peter Wahlbeck var det som hängde där och var fin!

Under min halvtimmes promenad såg jag fler affischer än jag kunde räkna å väldigt många spårvagnar. Ligger hemma och vilar mig lite nu. Tar på krafterna att bli rörd. Men strax ska jag sprinta ner och hänga upp de där originalen på Turistbyrån.

Hemlängtan

Jag är hemma nu. I stan. Å längtar hem. Till landet. Om jag får välja skulle jag äta alla mina mål utomhus. Med utsikt. Idag satt jag vid köksbordet, på en pall, med bruna stenhus som vy. Lyxgnäll. Jag vet. Det är dags att börja jobba nu! Min fina kusin Ylva har rapporterat via SMS att staden kryllar av spårvagnar och bussar som är upstripade med "min" reklam för Kulturkalaset. Måste ut och speja lite efter det idag. Viktigaste uppdraget idag är nog ändå att gå ner till Turistbyrån vid Kungsportsplatsen och hänga upp tavlor. Vi har ramat in utvalda original från reklamkampanjen. Fint! Tror jag. Ska hämta dem hos ram-makaren nu.

Lamineringsmaskin

Söndag kväll. Sista timmarna av årets semester. Min hjärna har redan börjat tänka jobb. Jag är sugen på att köpa mig en lamineringsmaskin. Tänk att kunna plasta in lösa bokstäver. Jag skulle kunna hänga dem i mobiler, göra små skyltar ... Imorgon är det äntligen måndag. Då ska jag skriva ner alla nya idéer!